Del I: Husen.
Övergivna, förfallna står de där.
Fönster gapar tomma.
Det är tomt och ändå inte.
Ekon av något gammalt. Skuggor som tränger sig på.
Man anar men vet inte.
Grönskan i skogen runt omkring förvillar, den där obehagliga känslan försvinner. Kontrasterna förskönar.
Men det kanske inte gör så mycket.
Slitna fasader är fina, på sitt sätt.
Det som rasat och nötts ut.
Som har stått där så länge och står kvar där än.
Försöker fånga håligheterna. Det där som fattas.
Men det är svårt.
Känslan fastnar inte riktigt, kameran blir ett filter som dämpar.
Den här platsen... jag vet inte.
Den vill inte riktigt låta sig fångas på bild.
Men jag försöker ändå.
Mer från den gamla minkfarmen kommer här på bloggen så småningom.














































