De där promenaderna på kvällen.
När värmen blir behaglig; när dofterna blir som allra starkast. När svalorna susar strax över huvudet på en. När solen snart går ner och sädesfälten ser ut att vara av guld.
När skogen doftar solvarma träd och mogna vildhallon. När det är nästan helt, helt tyst och man inte möter en enda människa.
När det bara är jag och en lycklig liten hund längs med små otrampade skogsstigar.
De där kvällspromenaderna som inte är möjliga i förorten.
De promenaderna kommer jag att sakna.
Jag kan dela din uppskattning av kvällspromenader i skogen (även om jag oftast av "praktiska" skäl stövlar ut tidigare på dagarna. Dessutom har jag ingen hund...)
SvaraRaderaBilden tagen i låg vinkel med en hund sniffande i gräset tycker jag lite extra mycket om men det är fina bilder överlag!
Ni har det så fint där, du o Dogge. Underbart ljus!
SvaraRaderaOch snart är ni tillbaka, då får ni återuppta promenaderna, fast tidigare på kvällen om ni inte vill ha ficklampa med er... det blir väldigt mörkt i skogen på hösten!
SvaraRadera